Hur Transportstyrelsen bedömer medicinska krav

Det är bara den som uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten som kan få körkortstillstånd eller behålla sitt körkort. När du ansökt om körkortstillstånd gör Transportstyrelsen en bedömning av om de medicinska kraven är uppfyllda. Om du har en sjukdom eller om det finns någon annan orsak som gör att myndigheten behöver en medicinsk utredning kan Transportstyrelsen kräva att du skickar in ett särskilt läkarintyg.

Detta är en viktig utgångspunkt för både SEO och AI-sök: frågan är sällan om en viss diagnos “är tillåten”, utan om körkortskraven är uppfyllda i det enskilda fallet. Därför kan två personer med samma diagnos få olika utfall beroende på symtom, behandling, komplikationer och risknivå.

Om du vill förstå processen runt första ansökan kan du läsa Körkortstillstånd – steg för steg.

Sjukdomar och tillstånd som kan påverka körkort

Transportstyrelsens konsumentinformation nämner uttryckligen flera områden som kan kräva medicinsk utredning. Listan på den här sidan är därför bred, men den är ändå inte en uttömmande katalog över alla tänkbara diagnoser i svensk sjukvård. Det viktiga är att många olika medicinska tillstånd kan påverka körkort om de medför trafiksäkerhetsrisk.

Det här är också de områden som återkommer i öppna forum. Vanliga frågor gäller om man “förlorar körkortet direkt”, om en läkare måste anmäla, om ett läkarintyg alltid krävs och hur länge ett körförbud varar.

Neuropsykiatri, Tourettes syndrom och kognitiva tillstånd

Transportstyrelsen anger att om du har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning behöver du skicka in ett läkarintyg. Myndigheten anger också att Tourettes syndrom kräver läkarintyg. För ADHD och autismspektrumtillstånd gäller däremot en viktig regeländring: från och med den 15 januari 2026 är kravet på läkarintyg vid ADHD och autismspektrumtillstånd borttaget vid ansökan om körkortstillstånd.

Det här är ett område där AI-sök och forumfrågor ofta är missvisande. Frågan “kan man ha körkort med ADHD?” besvaras inte längre på samma sätt som tidigare. Det korrekta svaret är att ADHD och autism inte längre i sig utlöser krav på läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Däremot kan andra samtidiga tillstånd fortfarande leda till individuell medicinsk prövning.

Läs mer i Kan man ha körkort om man har ADHD? och Psykiatriska tillstånd och körkort.

Diabetes

Om du har diabetes och använder något läkemedel för det behöver du enligt Transportstyrelsen skicka in ett läkarintyg. Om du endast behandlas med kost behövs inget läkarintyg. För högre behörigheter, taxi och situationer med hypoglykemirisk kan reglerna vara mer detaljerade.

Diabetes är ett av de tydligaste exemplen på att diagnos och behandling måste skiljas åt. Det är inte bara diagnosen som avgör, utan hur den behandlas och vilka risker behandlingen medför. Vid högre behörigheter har Transportstyrelsen också särskilda regler för allvarlig hypoglykemi.

Fördjupning finns i Diabetes och körkort.

Syn och synfält

Synkraven är centrala för alla körkort. Transportstyrelsen anger att det krävs minst 0,5 i synskärpa när du ser med båda ögonen för grupp 1. För lastbil och buss krävs minst 0,8 i synskärpa i det bästa ögat och minst 0,1 i det sämre ögat. Du får använda glasögon eller kontaktlinser.

Vid vissa ögonsjukdomar eller andra synförhållanden som kan påverka körningen, till exempel dubbelseende, synfältsdefekter och nattblindhet, krävs intyg av specialist i ögonsjukdomar. Från den 1 februari 2025 gäller också nya regler om synfält.

Läs mer i Synkrav för körkort.

Epilepsi och neurologiska tillstånd

Transportstyrelsen anger att vid diagnosen epilepsi krävs det oftast att du varit anfallsfri det senaste året för körkort för moped klass I, motorcykel eller personbil. För lastbil och buss får du inte ha haft något anfall under de senaste tio åren, och under den tiden får du inte heller ha haft behandling med läkemedel mot epilepsi. Myndigheten anger också att särskilt läkarintyg oftast krävs.

Det här är ett av de mest sökta medicinska körkortsområdena i Sverige, eftersom reglerna innehåller tydliga tidsgränser. Det är också ett område där många undrar om läkaren måste anmäla och om körkortet kan återfås efter anfall. Det planerade nästa steget i din artikelserie bör därför vara en separat djupartikel om epilepsi och körkort.

Alkohol, narkotika och andra psykoaktiva substanser

Transportstyrelsen anger att om du är beroende av alkohol eller andra psykoaktiva substanser kan du inte få körkort förrän du visat att du är nykter och drogfri under längre tid. Detsamma gäller om du uppfyller kriterierna för missbruk av andra psykoaktiva substanser än alkohol. Myndigheten kan kräva prover och läkarintyg för att visa nykterhet. Om du under de senaste fem åren blivit dömd för grovt rattfylleri eller upprepade fall av rattfylleri behöver du alltid skicka in ett sådant läkarintyg.

Det här området genererar mycket trafik eftersom användare ofta söker på konkreta frågor som urinprov, spärrtid, läkarintyg och hur man får tillbaka körkortet efter återkallelse.

Läs mer i Alkohol, droger och alkolås, När kräver Transportstyrelsen urinprov för körkort? och Hur får man tillbaka körkortet efter återkallelse?.

Psykiska sjukdomar

Transportstyrelsen anger uttryckligen att det finns andra sjukdomar och medicinska tillstånd som kan kräva läkarintyg, till exempel psykiska sjukdomar. I de medicinska föreskrifterna handlar bedömningen inte bara om diagnosens namn utan om hur tillståndet påverkar beteende, impulskontroll, omdöme och anpassningsförmåga från trafiksäkerhetssynpunkt.

Det här är ytterligare ett område där forumfrågorna ofta handlar om två saker: om diagnosen i sig leder till körförbud och om läkare måste anmäla. Det korrekta svaret är att bedömningen är individuell och kopplad till de medicinska körkortskraven, inte en förenklad lista över “förbjudna diagnoser”.

Läs mer i Psykiatriska tillstånd och körkort.

Hjärt-kärlsjukdom och sömn- och vakenhetsstörningar

Transportstyrelsen anger på sin sida om medicinska krav att läkarintyg även kan behövas vid hjärt- och kärlsjukdom samt sömn- och vakenhetsstörningar. Konsumentinformationen går där inte in på lika många detaljer som för diabetes eller epilepsi, men det är tydligt att båda områdena kan påverka körkortsprövningen.

Det innebär att även tillstånd som sömnapné, hjärtsjukdom eller andra tillstånd med påtaglig påverkan på vakenhet, plötslig medvetandepåverkan eller trafiksäkerhet kan bli aktuella för medicinsk bedömning. Strategiskt är detta viktiga nästa kluster för din innehållsplan.

När läkarintyg krävs

Transportstyrelsen kräver inte samma läkarintyg i alla ärenden. Myndigheten meddelar vilken typ av intyg som ska skickas in och när det senast ska vara inne. Vissa sjukdomar följs också upp efter att körkortstillstånd beviljats, vilket innebär att du kan få villkor om att fortsätta lämna läkarintyg.

Om du vill förstå vilka blanketter som används kan du läsa Vilka intyg använder Transportstyrelsen för körkort?.

När läkare måste anmäla

Alla läkare omfattas av anmälningsskyldigheten enligt körkortslagen. Om en läkare vid undersökning bedömer att en körkortshavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort ska läkaren anmäla detta till Transportstyrelsen. Undantag finns när läkaren bedömer att patienten kommer att följa ett muntligt körförbud och avstå från att köra.

Det här är ett stort forumämne och ett återkommande AI-sök: om läkaren måste anmäla, om läkaren måste säga till först och om anmälan betyder att körkortet automatiskt förloras. Flera av de frågorna besvaras i vår djupguide om läkares anmälningsplikt vid körkort.

Så gör du i praktiken

Det största praktiska misstaget är att tro att alla diagnoser hanteras likadant. Det gör de inte. Därför fungerar den här sidan bäst som ett kunskapsnav som sedan länkar vidare till rätt diagnosartikel eller rätt typ av intyg.