Körkortsregler · Sjukdomar och medicinska krav

Medicinska krav för körkort – sjukdomar, läkarintyg och villkor

Medicinskt granskad av: Samuel Lindholm, specialistläkare i psykiatri Senast uppdaterad: 30 juli 2026

Vilka sjukdomar kan påverka körkortet? Här får du en samlad och medicinskt granskad översikt över Transportstyrelsens krav, när läkarintyg kan behövas och vad som gäller vid bland annat epilepsi, synproblem, diabetes och intellektuell funktionsnedsättning.

Kort svar: En diagnos innebär inte automatiskt att körkortet återkallas. Transportstyrelsen bedömer om tillståndet eller symtomen medför en trafiksäkerhetsrisk och kan begära läkarintyg eller annan medicinsk utredning. Reglerna skiljer sig mellan olika sjukdomar och är ofta strängare för lastbil, buss och taxiförarlegitimation än för personbil.

Boka eller kontakta oss Boka kostnadsfritt samtal med Erika

Hur bedömer Transportstyrelsen de medicinska kraven?

För att få körkortstillstånd eller behålla ett körkort måste de medicinska krav som behövs för trafiksäkerheten vara uppfyllda. Om en sjukdom eller annan medicinsk omständighet behöver utredas kan Transportstyrelsen begära ett särskilt läkarintyg.

Vid ansökan	Transportstyrelsen bedömer om de medicinska kraven för körkortstillstånd är uppfyllda.
Om en sjukdom finns	Myndigheten kan begära läkarintyg, synintyg eller annan medicinsk utredning.
Under körkortsinnehavet	Nya medicinska uppgifter kan leda till utredning eller villkor om uppföljande läkarintyg.
Olika behörigheter	Kraven är ofta strängare för tung lastbil, buss och taxiförarlegitimation.

För den första ansökan finns en separat guide om körkortstillstånd steg för steg.

Sjukdomar och tillstånd som kan påverka körkort

Flera medicinska områden regleras särskilt. Bedömningen bygger på det aktuella tillståndet, symtomen, behandlingen och vilken behörighet ärendet gäller.

Syn och hörsel	Synskärpa, synfält, dubbelseende, progressiv ögonsjukdom, yrsel och vissa hörselkrav.
Neurologi	Epilepsi, enstaka epileptiskt anfall, annan medvetandestörning och neurologiska sjukdomar.
Metabola tillstånd	Diabetes, särskilt vid läkemedelsbehandling och risk för allvarlig hypoglykemi.
Kognition och psykiatri	Intellektuell funktionsnedsättning, kognitiva störningar och psykiska sjukdomar som påverkar trafiksäkerheten.
Alkohol och andra substanser	Alkoholberoende, beroende eller missbruk av andra psykoaktiva substanser samt vissa läkemedelsfrågor.
Övriga områden	Hjärt- och kärlsjukdomar, sömn- och vakenhetsstörningar samt rörelseorganens funktioner.

Viktigt: Tabellen är en översikt och inte en fullständig diagnoslista. Transportstyrelsens föreskrifter och myndighetens föreläggande i det enskilda ärendet styr vilket underlag som krävs.

Vad betyder villkor 100 på körkortet?

Villkor 100 betyder prövotid. Datumet för prövotidens slut anges tillsammans med koden. Det är en nationell svensk körkortskod och är inte ett medicinskt villkor eller ett krav på återkommande läkarintyg.

Prövotiden innebär att särskilda regler gäller om körkortet återkallas under perioden. Villkor 100 ska därför inte förväxlas med medicinska villkor, synvillkor eller villkor om alkolås.

Intellektuell funktionsnedsättning och Downs syndrom

Från den 15 januari 2026 gäller särskilda bestämmelser om intellektuell funktionsnedsättning. Medelsvår, svår eller mycket svår intellektuell funktionsnedsättning utgör hinder för körkort. Vid lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan körkort medges om symtomen inte bedöms medföra en trafiksäkerhetsrisk.

Bedömningen ska bland annat beakta koncentrationsförmåga, uppmärksamhet, omdöme, konsekvenser i det dagliga livet samt förmågan att följa regler och förstå andra trafikanters beteende. För högre behörigheter och taxi ska den ökade trafiksäkerhetsrisken särskilt vägas in.

Kan man ta körkort om man har Downs syndrom?

Downs syndrom anges inte som ett eget automatiskt körkortshinder i medicinföreskrifterna. Om personen har intellektuell funktionsnedsättning tillämpas reglerna ovan utifrån funktionsnedsättningens grad och den individuella trafiksäkerhetsbedömningen. Behovet av läkarintyg bedöms i det enskilda fallet.

För ADHD och autismspektrumtillstånd togs det generella kravet på läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd bort den 15 januari 2026. Andra samtidiga medicinska förhållanden kan fortfarande behöva bedömas.

Läs mer om ADHD och körkort och psykiatriska tillstånd och körkort.

Har Transportstyrelsen begärt ett specialistintyg?

Skicka in ditt föreläggande via boknings- och kontaktsidan eller boka ett kostnadsfritt första samtal med Erika för att få hjälp med nästa steg och pris.

Kontakta Körkortshälsan Boka samtal med Erika

Diabetes och körkort

Vid diabetes beror kraven bland annat på behandling, risk för hypoglykemi och vilken körkortsbehörighet det gäller. Transportstyrelsen kan kräva läkarintyg och vid högre behörigheter eller taxiförarlegitimation gäller mer detaljerade krav.

Se den fördjupade guiden om diabetes och körkort.

Syn, gula fläcken, hörsel och körkort

Synkraven omfattar bland annat synskärpa, synfält, dubbelseende, kontrastkänslighet, mörkerseende och bländningskänslighet. Från den 1 februari 2025 gäller förändrade regler om synfält och fler synintyg får utfärdas av optiker.

Gula fläcken och andra progressiva ögonsjukdomar

En sjukdom i gula fläcken innebär inte automatiskt att körkortet återkallas. Det avgörande är om synfunktionerna uppfyller kraven. En progressiv ögonsjukdom kan behöva följas med återkommande synintyg, och Transportstyrelsen kan begära en fördjupad synundersökning.

Får man ta körkort om man är döv?

Hörselnedsättning eller dövhet utgör inte hinder för AM, A1, A2, A, B, BE, C1, C1E, C, CE eller traktorkort. För bussbehörigheterna D1, D1E, D och DE samt taxiförarlegitimation krävs att hörselförmågan medger kommunikation med passagerare och andra trafikanter. Kravet anses uppfyllt om vanlig samtalsstämma uppfattas på fyra meters avstånd på ett öra, med eller utan hörapparat.

Läs den fullständiga guiden om synkrav för körkort.

Epilepsi, krampanfall och körkort

Transportstyrelsen skiljer mellan ett första epileptiskt anfall, diagnosen epilepsi och annan medvetandestörning. Bedömningen utgår från anfallens orsaker och form, risken för nya anfall, behandlingsföljsamhet och behandlingseffekt. Ett normalt EEG utesluter inte epileptiskt anfall eller epilepsi.

Första epileptiska anfallet – grupp 1	Ett första epileptiskt anfall under de senaste sex månaderna utgör som huvudregel hinder för AM, motorcykel, personbil, BE och traktorkort.
Epilepsi – grupp 1	Om epilepsi har diagnostiserats eller kan diagnostiseras utgör ett epileptiskt anfall under de senaste tolv månaderna som huvudregel hinder.
Första anfallet – högre behörigheter och taxi	Ett första epileptiskt anfall under de senaste fem åren utgör hinder. Behandling med läkemedel mot epilepsi får inte heller ha förekommit under denna tid.
Epilepsi – högre behörigheter och taxi	Om epilepsi har diagnostiserats eller kan diagnostiseras krävs som huvudregel tio år utan epileptiskt anfall och utan behandling med läkemedel mot epilepsi.
Uppföljning	Vid epilepsidiagnos ska uppföljningsperioden med villkor om läkarintyg normalt vara minst fem år från det senaste anfallet.

Undantag finns. Reglerna innehåller särskilda bedömningar för bland annat vissa provocerade anfall, anfall efter läkarordinerad utsättning av läkemedel, enstaka anfall efter lång anfallsfrihet och vissa anfall som endast sker under sömn. Det går därför inte att avgöra ett enskilt ärende enbart utifrån tabellen.

Behöver du hjälp med rätt intyg?

Transportstyrelsens föreläggande anger vilket underlag som ska lämnas. Via kontaktsidan kan du bifoga brevet så att Körkortshälsan kan bedöma vilken väg som är relevant.

Boka eller skicka en förfrågan Prata med Erika

Alkohol, narkotika och andra psykoaktiva substanser

Alkoholberoende kan utgöra hinder för körkort tills varaktig nykterhet har verifierats och prognosen bedöms som god. För andra psykoaktiva substanser kan både beroende och diagnosen missbruk utgöra hinder. Transportstyrelsen kan begära läkarintyg och provtagning.

Efter grovt rattfylleri eller upprepade rattfyllerier under de senaste fem åren krävs ett särskilt läkarutlåtande vid ansökan om körkortstillstånd.

Läs mer om alkohol, droger och alkolås, urinprov i körkortsärenden och hur man får tillbaka körkortet efter återkallelse.

Psykiska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdom och sömnstörningar

Psykiska sjukdomar

Vid psykisk sjukdom bedöms bland annat hur tillståndet påverkar omdöme, impulskontroll, beteende och anpassningsförmåga från trafiksäkerhetssynpunkt. Diagnosnamnet ensamt avgör inte alltid frågan.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Tillstånd som medför risk för medvetandeförlust eller annan plötslig funktionsnedsättning kan påverka körkortsinnehavet. Kraven skiljer sig mellan diagnoser och behörighetsgrupper.

Sömn- och vakenhetsstörningar

Sömnstörningar kan påverka körkortet om de innebär en trafiksäkerhetsrisk genom uttalad dagtrötthet eller nedsatt vakenhet. Transportstyrelsen kan begära läkarintyg och uppföljning.

Fördjupning finns i guiden om psykiatriska tillstånd och körkort.

När krävs läkarintyg eller lämplighetsintyg?

Det finns inte ett enda generellt lämplighetsintyg som passar alla medicinska körkortsärenden. Transportstyrelsen anger i sitt brev vilken typ av intyg eller medicinsk utredning som ska lämnas och när underlaget senast ska vara inne.

Vid körkortstillstånd	När hälsodeklarationen eller andra uppgifter visar att ett medicinskt förhållande behöver utredas.
Under körkortsinnehavet	Efter exempelvis läkaranmälan, polisrapport, dom eller nya medicinska uppgifter.
Vid uppföljning	När körkortet har villkor om att ett nytt läkarintyg ska lämnas vid en bestämd tidpunkt.
Högre behörigheter och taxi	Vid ansökan, förlängning och vissa diagnoser där särskilda eller strängare krav gäller.

Läs mer om vilka intyg Transportstyrelsen använder.

När måste läkare anmäla till Transportstyrelsen?

En läkare som vid undersökning bedömer att en körkortshavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort ska anmäla detta till Transportstyrelsen. Anmälan behöver inte göras om läkaren bedömer att personen kommer att följa en tillsägelse att avstå från att köra och förutsättningarna för ett muntligt körförbud är uppfyllda.

Läs den fördjupade guiden om läkares anmälningsplikt.

Så gör du om Transportstyrelsen begär medicinskt underlag

Läs vilken blankett, specialistkompetens och medicinsk information som efterfrågas.
Kontrollera sista datum och om tidigare journaler eller provresultat ska bifogas.
Boka rätt läkare, optiker eller annan behörig intygsutfärdare.
Skicka in ett komplett underlag enligt instruktionerna i föreläggandet.
Kom ihåg att Transportstyrelsen, inte den intygsskrivande läkaren, fattar beslut i körkortsärendet.

Medicinskt körkortsintyg nära dig

Körkortshälsan hjälper kunder i hela Sverige med medicinska körkortsintyg och körkortsmedicinska bedömningar. Många läkarbesök kan genomföras digitalt, och när provtagning behövs hjälper vi till att ordna den lokalt. Här är exempel på orter där vi redan hjälper många kunder i körkortsärenden hos Transportstyrelsen.

Stockholm Läkarintyg för körkort i Stockholm → Uppsala Läkarintyg för körkort i Uppsala → Örebro Läkarintyg för körkort i Örebro → Eskilstuna Läkarintyg för körkort i Eskilstuna → Nyköping Läkarintyg för körkort i Nyköping → Karlstad Läkarintyg för körkort i Karlstad → Malmö Läkarintyg för körkort i Malmö →

Boka eller skicka ditt ärende

På boknings- och kontaktsidan kan du välja bokningsväg eller bifoga Transportstyrelsens brev för att få hjälp med nästa steg.

Boka och kontakta

Körkortsstarten

Kostnadsfritt startsamtal med Erika

Erika är legitimerad sjuksköterska och samordnare för körkortsärenden. Hon hjälper dig att förstå nästa steg, möjliga upplägg och pris.

Boka kostnadsfritt samtal

Relaterade guider

Vanliga frågor om medicinska krav för körkort

Vilka sjukdomar kan påverka körkortet?

Bland annat synproblem, epilepsi, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, sömn- och vakenhetsstörningar, intellektuell funktionsnedsättning, vissa psykiska sjukdomar samt alkoholberoende eller problem med andra psykoaktiva substanser kan påverka körkortsbedömningen.

Vad betyder villkor 100 på körkortet?

Villkor 100 betyder prövotid. Datumet för prövotidens slut anges tillsammans med koden. Det är inte ett medicinskt villkor.

Vad gäller efter ett första epileptiskt anfall?

För grupp 1 utgör ett första epileptiskt anfall under de senaste sex månaderna som huvudregel hinder. För högre behörigheter och taxi är huvudregeln fem år utan nytt anfall och utan behandling med epilepsiläkemedel. Undantag och individuella bedömningar förekommer.

Hur lång anfallsfrihet krävs vid epilepsi?

För grupp 1 är huvudregeln tolv månader utan epileptiskt anfall. För högre behörigheter och taxi är huvudregeln tio år utan anfall och utan behandling med epilepsiläkemedel.

Kan man ta körkort om man har Downs syndrom?

Downs syndrom är inte ett eget automatiskt körkortshinder. Om personen har intellektuell funktionsnedsättning bedöms graden av funktionsnedsättning och dess trafiksäkerhetsmässiga konsekvenser enligt de medicinska föreskrifterna.

Får man ta körkort om man är döv?

Ja, hörselnedsättning eller dövhet är inte hinder för bland annat personbil, motorcykel, C1 eller C. För bussbehörigheter och taxi finns ett särskilt krav på hörselförmåga för kommunikation.

Kan gula fläcken påverka körkortet?

Ja, om ögonsjukdomen medför att synfunktionerna inte uppfyller kraven. Diagnosen innebär inte automatiskt återkallelse, men synintyg och återkommande uppföljning kan krävas.

Vad är ett lämplighetsintyg för körkort?

Begreppet används ibland allmänt, men Transportstyrelsen begär ett bestämt medicinskt intyg eller en viss utredning utifrån ärendet. Följ därför blanketten och instruktionerna i myndighetens brev.

Förlorar man körkortet automatiskt efter en diagnos?

Nej. Bedömningen gäller om de medicinska kraven är uppfyllda och om tillståndet eller symtomen medför en trafiksäkerhetsrisk.

Vem fattar beslut om körkortet?

Transportstyrelsen fattar beslutet. Läkaren eller optikern undersöker och lämnar det medicinska underlag som myndigheten behöver.

Källor och vidare läsning

Regler och individuella beslut kan ändras. Följ alltid Transportstyrelsens aktuella föreläggande eller beslut i ditt eget ärende.