Psykiatriska tillstånd och körkort – vad gäller för ADHD, autism och andra diagnoser?
Transportstyrelsens regler för psykiatriska tillstånd och körkort har ändrats. Här förklaras vad som gäller för adhd, autism, Tourettes syndrom och andra psykiska sjukdomar eller störningar som kan påverka trafiksäkerheten.
Kort svar: Sedan den 15 januari 2026 krävs inte längre läkarintyg enbart på grund av adhd eller autismspektrumtillstånd. Andra psykiatriska tillstånd kan däremot fortfarande leda till individuell medicinsk prövning om de påverkar omdöme, impulskontroll, anpassningsförmåga eller beteende i trafiken.
Innehåll
Vad reglerna säger
Transportstyrelsen prövar om de medicinska kraven för körkort, körkortstillstånd och taxiförarlegitimation är uppfyllda. Om det finns en sjukdom eller något annat medicinskt förhållande som kan påverka trafiksäkerheten kan myndigheten kräva ett särskilt läkarintyg.
För psykiska sjukdomar och störningar gäller att varje tillstånd som yttrar sig i avvikande beteende, förändrad impulskontroll eller uttalade brister i omdöme eller anpassningsförmåga ska bedömas från trafiksäkerhetssynpunkt. Dokumenterat riskabelt beteende i trafiken ska särskilt beaktas.
En övergripande guide till olika typer av körkortsintyg finns på sidan körkortsregler och läkarintyg.
ADHD och autism
Från och med den 15 januari 2026 togs de särskilda medicinska kraven för adhd och autismspektrumtillstånd bort. Det innebär att personer med dessa diagnoser inte längre ska genomgå medicinsk prövning med krav på läkarintyg enbart på grund av diagnosen.
Förändringen gäller inte bara ansökan om körkortstillstånd utan också situationer som redan utfärdad behörighet, ansökan om förlängning av högre behörighet och ansökan om taxiförarlegitimation. Om det samtidigt finns något annat tillstånd som regleras i medicinföreskrifterna görs prövningen fortfarande utifrån det tillståndet.
| ADHD | Ingen särskild medicinsk prövning eller krav på läkarintyg enbart på grund av diagnosen från 15 januari 2026. |
|---|---|
| Autismspektrumtillstånd | Ingen särskild medicinsk prövning eller krav på läkarintyg enbart på grund av diagnosen från 15 januari 2026. |
| Annat samtidigt tillstånd | Kan fortfarande kräva individuell prövning om det omfattas av Transportstyrelsens medicinska regler. |
Andra psykiatriska tillstånd
Att de särskilda reglerna för adhd och autism togs bort betyder inte att alla psykiatriska diagnoser saknar betydelse i körkortsärenden. Andra psykiska sjukdomar och störningar kan fortfarande behöva bedömas från trafiksäkerhetssynpunkt.
Det avgörande är inte enbart diagnosens namn utan om tillståndet medför symtom eller funktionspåverkan som kan innebära risk i trafiken.
- avvikande beteende
- förändrad impulskontroll
- uttalade brister i omdöme
- uttalade svårigheter med anpassningsförmåga
- dokumenterat riskabelt beteende i trafiken
Transportstyrelsen kan därför begära medicinsk utredning även vid andra psykiatriska tillstånd än adhd och autism, till exempel om symtombilden ger skäl att bedöma trafiksäkerhetsrisk.
Tourettes syndrom
Tourettes syndrom omfattas inte av regeländringen för adhd och autism. Transportstyrelsen anger fortfarande att Tourettes syndrom kan kräva läkarintyg.
När läkarintyg kan krävas
Transportstyrelsen kan kräva läkarintyg när det behövs för att bedöma om de medicinska kraven är uppfyllda. Det gäller både vid ansökan om körkortstillstånd och senare under körkortsinnehavet.
| Vid ansökan | Om det finns ett tillstånd som omfattas av de medicinska reglerna kan Transportstyrelsen begära ett särskilt läkarintyg. |
|---|---|
| Efter redan utfärdat körkort | Om myndigheten får uppgifter som tyder på att medicinska krav kanske inte är uppfyllda kan ny prövning bli aktuell. |
| Vid högre behörighet eller taxi | Samma princip gäller: prövning sker utifrån tillstånd som faktiskt omfattas av reglerna, inte enbart utifrån adhd eller autism. |
| Vid Tourettes syndrom | Läkarintyg kan fortfarande krävas. |
Om du har villkor om att lämna läkarintyg skickar Transportstyrelsen normalt en påminnelse innan intyget ska komma in.
Så går det till i praktiken
| Steg 1 | Du ansöker om körkortstillstånd eller Transportstyrelsen får in uppgifter som gör att medicinsk prövning behövs. |
|---|---|
| Steg 2 | Transportstyrelsen bedömer om det finns något medicinskt tillstånd som kräver särskilt läkarintyg. |
| Steg 3 | Om det bara gäller adhd eller autism behövs från 15 januari 2026 normalt inget läkarintyg på den grunden. |
| Steg 4 | Om andra psykiatriska symtom eller tillstånd finns kan individuell utredning ändå krävas. |
| Steg 5 | Transportstyrelsen beslutar om körkortstillstånd, fortsatt innehav, eventuella villkor eller avslag. |
Vanliga frågor
Behöver man fortfarande läkarintyg för adhd?
Nej, inte enbart på grund av adhd. Sedan den 15 januari 2026 krävs inte längre sådan medicinsk prövning bara på den grunden.
Behöver man fortfarande läkarintyg för autism?
Nej, inte enbart på grund av autismspektrumtillstånd. Samma regeländring gäller där.
Påverkas mitt körkort om jag får diagnosen efter att jag redan tagit körkort?
En diagnos i sig innebär inte automatiskt att körkortet påverkas. Om det finns andra symtom eller tillstånd som kan påverka trafiksäkerheten kan Transportstyrelsen ändå göra en individuell prövning.
Gäller samma lättnad för alla psykiatriska diagnoser?
Nej. Regeländringen gäller adhd och autismspektrumtillstånd. Andra psykiska sjukdomar och störningar kan fortfarande behöva bedömas från trafiksäkerhetssynpunkt.
Kan medicinering mot adhd i sig hindra körkort?
Transportstyrelsens regeländring gäller diagnosen som sådan. Om det finns andra medicinska omständigheter eller påverkan som är trafiksäkerhetsrelevant kan individuell prövning ändå bli aktuell.
Vad gäller vid Tourettes syndrom?
Tourettes syndrom kan fortfarande kräva läkarintyg enligt Transportstyrelsens information.
Behöver du körkortsintyg vid psykiatriska tillstånd?
Om Transportstyrelsen har begärt läkarintyg eller om du vill få klarhet i vad som gäller i just ditt körkortsärende är det viktigt att rätt medicinskt underlag används från början.