Körkortsregler · Alkohol och körkort
LOB och körkort – när kan läkarintyg hjälpa?
Har du fått körkortet återkallat efter LOB, vill du överklaga eller ska du söka körkortstillstånd igen? Vilken hjälp du behöver beror på vad Transportstyrelsen ska pröva. Här förklarar vi när läkarintyg kan vara relevant och när juridisk rådgivning kan behövas.
Kort svar: Körkortet kan återkallas efter LOB även utan rattfylleri eller fastställd alkoholberoendediagnos. Då kan ärendet handla om opålitlighet i nykterhetshänseende. Ett läkarintyg kan bidra med medicinska uppgifter, men visar inte i sig att den juridiska grunden för återkallelse saknas. Vid en ny ansökan om körkortstillstånd kan Transportstyrelsen också begära läkarintyg för att utreda den medicinska lämpligheten. Läs därför beslutet eller föreläggandet innan du bokar ett intyg. [2]
Vad betyder LOB för körkortet?
LOB är lagen om omhändertagande av berusade personer. Enligt 1 § får polisen omhänderta en person vars berusning gör att personen inte kan ta hand om sig själv eller innebär fara för personen själv eller andra. Ett sådant omhändertagande är inte i sig en dom för rattfylleri. [1]
Transportstyrelsen kan ändå utreda körkortsinnehavet. Myndigheten anger att upprepade omhändertaganden och andra uppgifter om alkohol eller droger kan leda till återkallelse på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende. Det behöver alltså inte ha hänt i samband med bilkörning. [3]
Det finns ingen fast antalsgräns i 5 kap. 3 § 5 körkortslagen som automatiskt avgör saken. Bedömningen måste knytas till underlaget i det enskilda ärendet. [2]
Opålitlighet och medicinsk olämplighet är olika frågor
Opålitlighet i nykterhetshänseende
5 kap. 3 § 5 körkortslagen. Prövningen gäller personens pålitlighet när det gäller nykterhet. Alkoholberoende behöver inte vara fastställt. [2]
Det är därför avgörande vilken grund som anges i brevet eller beslutet. Samma person kan behöva utredas ur båda perspektiven.
Vad ändrades i alkoholreglerna 2026?
Den 15 januari 2026 togs alkoholmissbruk och ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och är medicinskt skadligt bort som självständiga medicinska hindergrunder. Ändringen gjordes genom TSFS 2026:2. Den upphäver inte körkortslagens bestämmelse om opålitlighet i nykterhetshänseende. [5] [2]
När kan läkarintyg och alkoholprover hjälpa?
Vårt råd är att först identifiera vilken medicinsk fråga som behöver besvaras. Ett intyg kan exempelvis redovisa en beroendebedömning, relevanta journaluppgifter eller resultat av en planerad uppföljning. Intygets slutsatser måste anpassas till vilket underlag som faktiskt finns.
Enligt 12 kap. 2 och 4 §§ TSFS 2010:125 bedöms beroende utifrån diagnoskriterier. Vid fastställt beroende anger 12 kap. 6 § att varaktig nykterhet behöver verifieras och prognosen för fortsatt nykterhet vara god för att hindret ska upphöra. [4]
Normala prover avgör inte hela ärendet
I allmänna råden till 12 kap. 8 § anges att även andra uppgifter om onykterhet, exempelvis LOB, ska vägas in trots alkoholmarkörer inom referensområdet. Rådet hör till den medicinska prövningen enligt föreskrifterna. Det innebär inte att ett visst provsvar avgör den separata juridiska prövningen. [4]
Vår rekommendation är därför att du låter frågeställningen styra eventuell provtagning. Börja inte med ett provpaket enbart i förhoppningen att proverna ska upphäva återkallelsen.
Läs mer om PEth, CDT och alkoholmarkörer i körkortsärenden .
Har Transportstyrelsen begärt ett läkarintyg?
Skicka hela föreläggandet till oss, inklusive frågorna, bilagorna och sista svarsdatum. Då kan vi ta ställning till vilken läkarbedömning och vilket underlag som behövs. Finns inget sådant krav börjar vi med att bedöma om ett medicinskt intyg är relevant.
När är juridisk hjälp relevant?
Du behöver inte anlita advokat för att överklaga. Möjligheten att använda ett lämpligt ombud regleras i 48 § förvaltningsprocesslagen. [7]
Vårt råd är att överväga en inledande juridisk konsultation om du vill ifrågasätta omständigheterna kring omhändertagandena, bedömningen av opålitlighet eller spärrtiden. En jurist med erfarenhet av körkortsmål kan hjälpa dig att precisera argument och bevisning. Om en medicinsk fråga behöver belysas kan vi därefter bedöma möjligheten att skriva ett intyg.
Kan återkallelsen ersättas med varning?
Enligt 5 kap. 9 § körkortslagen ska varning ges i stället om särskilda skäl gör den tillräcklig i ett ärende enligt 5 kap. 3 § 5. Om sådana skäl finns avgörs individuellt. [2]
Så överklagar du beslutet
Överklagandet ställs till förvaltningsrätten men lämnas till Transportstyrelsen. Det ska normalt ha kommit in inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet genom myndigheten. Se 43–44 §§ förvaltningslagen och följ beslutets överklagandehänvisning. [6]
Ange vilket beslut du överklagar, vilken ändring du vill ha och varför. Redovisa de handlingar du åberopar och vad de ska styrka. Vänta inte med överklagandet tills ett eventuellt läkarintyg är färdigt om tidsfristen riskerar att löpa ut. [8]
Får du köra medan överklagandet prövas?
Återkallelsen gäller omedelbart om inget annat anges, enligt 7 kap. 7 § körkortslagen. Ett överklagande ger därför inte i sig rätt att köra. Domstolen kan enligt 28 § förvaltningsprocesslagen besluta att återkallelsen tills vidare inte ska gälla, så kallad inhibition. En begäran om inhibition ändrar inte körkortets giltighet innan ett sådant beslut har fattats. [2] [7]
Se även vår guide om överklagande när körkortsbeslutet gäller medicinska skäl .
Behöver jag läkarintyg när jag söker körkortstillstånd igen?
Efter återkallelse på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende krävs normalt körkortstillstånd för att få ett nytt körkort. Reglerna finns i 5 kap. 14–15 §§ körkortslagen. Vid ansökan prövar Transportstyrelsen både din personliga och din medicinska lämplighet enligt 3 kap. 2 §. Att spärrtiden har löpt ut innebär därför inte automatiskt att körkortstillstånd beviljas. [2]
Transportstyrelsen väger bland annat in tidigare LOB-omhändertaganden i bedömningen av nykterhetspålitlighet. Myndigheten anger att registerkontrollen avseende alkohol och narkotika omfattar de senaste fem åren. Det är inte detsamma som en femårig spärrtid. [9]
Föreläggande om att utreda alkoholberoende
Transportstyrelsen kan begära ett läkarintyg för att utreda om exempelvis alkoholberoende föreligger, även om den tidigare återkallelsen gällde opålitlighet. Möjligheten att förelägga om läkarintyg regleras i 10 kap. 6 § körkortslagen. Skyldigheten att genomgå nödvändig läkarundersökning och provtagning framgår av 3 kap. 3 §. Det betyder inte att alla som har omhändertagits enligt LOB får samma intygskrav. [2]
Om brevet efterfrågar en bedömning enligt ICD-10 behöver läkaren ta ställning till de diagnoskriterier som är relevanta för frågan. För beroende hänvisar 12 kap. 2 och 4 §§ TSFS 2010:125 till diagnosbedömning och kriteriesystemen ICD-10 och DSM-IV. Ett krav på utredning innebär inte i sig att diagnosen redan är fastställd. [4]
Vad händer om utredningen visar beroende?
Vid alkoholberoende gäller kraven på verifierad varaktig nykterhet och god prognos enligt 12 kap. 6 § TSFS 2010:125. Enligt 9 § avses minst sex månaders verifierad nykterhet och vid svårt beroende upp till två år. Den regeln innebär inte att alla LOB-ärenden automatiskt kräver sex månaders provtagning. [4]
Vad händer om utredningen inte visar beroende?
Ett intyg som inte visar alkoholberoende besvarar en medicinsk fråga. Transportstyrelsen måste fortfarande bedöma nykterhetspålitligheten enligt 3 kap. 2 § körkortslagen. Avsaknad av beroendediagnos innebär därför inte automatiskt att ansökan beviljas. [2]
Låt föreläggandet styra nästa steg
Vårt råd är att skicka hela brevet till oss innan du bokar intyg eller påbörjar ett provtagningsprogram. Då kan vi bedöma om uppdraget gäller diagnostik, uppföljning av nykterhet eller båda, och planera undersökningen efter det som faktiskt efterfrågas.
Osäker på om du behöver läkarintyg?
Börja med Körkortsstarten, ett kostnadsfritt telefonsamtal med Erika, legitimerad sjuksköterska och samordnare. Skicka gärna handlingarna i förväg via kontaktformuläret.
- Hela beslutet eller brevet från Transportstyrelsen.
- Eventuellt föreläggande om läkarintyg och tillhörande bilagor.
- Den medicinska fråga som du eller ditt juridiska ombud vill få belyst.
- Uppgift om sista datum för överklagande eller komplettering.
Vi hjälper dig att bedöma behovet av medicinskt underlag, både vid ett överklagande och vid en ny ansökan om körkortstillstånd. Om en medicinsk utredning är relevant kan vi planera läkarbedömning, eventuella prover och intyg. Vi kan inte lova att ett intyg leder till ändrat beslut.
Du kan också lämna ett meddelande på vår röstbrevlåda: 011-17 20 00.
Vanliga frågor om LOB och körkort
Hur länge kan körkortet vara återkallat efter LOB?
Transportstyrelsen anger att spärrtiden vid opålitlighet i nykterhetshänseende ofta tar slut ungefär ett år efter den senaste nykterhetsanmärkningen. Det är inte ett löfte om slutdatum i ditt ärende. Kontrollera beslutet och myndighetens besked. [3]
Påverkar LOB även körkortstillstånd?
Ja, omhändertaganden enligt LOB ingår i Transportstyrelsens bedömning av personlig lämplighet när du ansöker om körkortstillstånd. [9]
Behöver alla lämna alkoholprover efter LOB?
Ett LOB-omhändertagande innebär inte i sig ett automatiskt krav på sex månaders provtagning. Kraven vid beroende finns i 12 kap. TSFS 2010:125. Reglerna om särskilt läkarutlåtande i 13 kap. 1–2 §§ gäller grovt eller upprepat rattfylleri och blir inte tillämpliga enbart genom LOB. Vilket underlag som behövs måste bedömas utifrån ärendet och ett eventuellt föreläggande. [4]
Kommer körkortet tillbaka automatiskt när spärrtiden är slut?
Efter återkallelse för opålitlighet krävs normalt körkortstillstånd för att få ett nytt körkort, enligt 5 kap. 14–15 §§ körkortslagen. Både personlig och medicinsk lämplighet prövas. Kontrollera vad som gäller enligt ditt beslut. [2] Läs också vår guide om att få tillbaka körkortet efter återkallelse . [3]
Relaterade guider
Referenser och lagrum
Hänvisningarna avser de regler och myndighetsuppgifter som kontrollerades den 9 oktober 2026. Praktiska råd från Körkortshälsan anges som rekommendationer i texten.
- Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. 1 §: förutsättningar för omhändertagande.
- Körkortslag (1998:488). 3 kap. 2–3 §§: personlig och medicinsk lämplighet samt undersökning; 5 kap. 3 § 5 och 7: återkallelsegrunder; 5 kap. 9 §: varning; 5 kap. 14–15 §§: nytt körkort efter återkallelse; 7 kap. 7 §: omedelbar giltighet; 10 kap. 6 §: föreläggande om läkarintyg.
- Transportstyrelsen: Återkallat körkort. Avsnitten om opålitlighet i nykterhetshänseende och nytt körkort efter återkallelse.
- TSFS 2010:125, konsoliderad version (PDF). 12 kap. 2 och 4 §§: beroendebedömning; 6 och 9 §§: medicinskt hinder vid beroende och varaktig nykterhet; allmänna råd till 8 §: nykterhetsbedömning; 13 kap. 1–2 §§: särskilt läkarutlåtande efter grovt eller upprepat rattfylleri. Kontrollera innehållsförteckningen om PDF-versionen har uppdaterats.
- TSFS 2026:2 (PDF). Ändringar av bland annat 12 kap. 3 och 7 §§ TSFS 2010:125, i kraft den 15 januari 2026.
- Förvaltningslag (2017:900). 43–44 §§: hur ett myndighetsbeslut överklagas och tidsfristen.
- Förvaltningsprocesslag (1971:291). 28 §: inhibition; 48 §: ombud och biträde.
- Sveriges Domstolar: Överklaga körkortsbeslut. Praktiska anvisningar om innehåll och handlingar.
- Transportstyrelsen: Personliga krav. Bedömning av nykterhet och personlig lämplighet vid ansökan om körkortstillstånd.